Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje dag får cirka 25 män i Sverige veta att de har prostatacancer, nästan 70 procent av dem är 65 år eller äldre.

Det är ovanligt att insjukna före 50 års ålder, även om det förekommer. Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda, men man vet att det manliga könshormonet testosteron är en förutsättning för att cancern ska uppkomma.

Vad är prostata?
Prostatan är en körtel som är ungefär lika stor som en kastanj och sitter strax under mannens urinblåsa. I prostata bildas den tunnflytande vätska som vid sädesuttömningen blandas med sädescellerna.

Symtom
Prostatacancer i tidigt skede brukar inte ge några symtom. I senare stadier kan prostatacancer ge problem när man ska kissa; svag urinstråle, svårt att ”komma igång“, täta urinträngningar och besvärande efterdropp. Ibland ger prostatacancer symtom först när den har spridit sig utanför prostata, som till exempel ont i ryggen, viktminskning, trötthet och blodbrist.

Undersökningsmetoder

• PSA-prov - Med hjälp av ett vanligt blodprov mäts halten PSA, prostataspecifikt antigen, i blodet. PSA är ett protein som bildas i prostata och finns i hög koncentration i sädesvätskan. PSA-värdet blir högre med ökad ålder och vid olika sjukdomar i prostata, bland annat prostatacancer. Om halten är onormalt hög görs ytterligare undersökningar för att fastställa orsaken.
• Rektalpalpation - En läkare känner på prostatan via ändtarmen med ett finger. Vid prostatacancer känns prostatan hårdare och knöligare än normalt.
• Biopsi - Prov av vävnad eller celler tas från prostatan via en ultraljudssond. Provet undersöks sedan i mikroskop.

Behandling
Det finns flera behandlingsmetoder mot prostatacancer. Vilken behandling som blir aktuell beror bland annat på hur utvecklad tumören är och hur aggressiva cancercellerna är.

• Operation: Om cancertumören inte har spridit sig kan hela prostatakörteln opereras bort. Det är ett ganska stort kirurgiskt ingrepp vars syfte är att patienten blir helt botad. Behandlingen leder i de flesta fall till impotens och ibland till urinläckage av olika grad.
  
• Strålbehandling: Strålningen kan vara ”yttre” eller ”inre” eller en kombination av båda metoderna. Vid inre strålbehandling förs ett radioaktivt ämne in i prostatakörteln. Själva strålbehandlingen känns inte alls, men den kan ge en del biverkningar som beror på att även friska celler skadas. Vanliga biverkningar är övergående urinträngningar och diarré. Även potensen kan påverkas.
  
• Hormonell behandling: Om prostatacancern har spritt sig utanför prostatan kan sjukdomen bromsas med hjälp av hormonbehandling. Testosteron är en förutsättning för prostatacancerns utveckling och hormonell behandling syftar till att minska testosteronets verkan på olika sätt:

1. Kirurgisk kastrering: Testiklarna, där testosteronet produceras, opereras bort. Biverkningar är upphörd sexuell lust och förmåga att ha samlag samt värmevallningar.
2. Medicinsk kastrering: Kroppens produktion av testosteron hämmas med läkemedel som påverkar hormoncentra i hjärnan. Effekten och biverkningarna liknar dem vid kirurgisk kastrering med skillnaden att ingreppet inte är oåterkalleligt. En variant av medicinsk kastrering är behandling med antihormoner, antiandrogener. Behandlingen syftar till att motverka testosteronets stimulerande effekt på cancercellerna. Produktionen av det manliga könshormonet upphör inte varför förmågan att ha samlag ofta inte påverkas till en början.

Prognos
Jämfört med andra cancerformer brukar prognosen för prostatacancer vara ganska god. Eftersom prostatacancer ofta växer långsamt och de flesta insjuknar först i hög ålder, behöver inte sjukdomen förkorta livet. Prognosen beror på vid vilken ålder mannen insjuknar, vilket stadium tumören befinner sig i och hur elakartade cancercellerna är. Prostatacancer är ofta en mindre aggressiv cancerform som kan hållas i schack, men det finns också mer aggressiva och snabbt växande former som sprider sig snabbt och är svårare att behandla. År 2006 avled 2 473  män i prostatacancer.

Cancerformer och antal ställda diagnoser 2006

Prostatacancer	9 263
Bröstcancer	7 096
Tjock- och ändtarmscancer (inkl. anuscancer)	5 799
Hudcancer (inkl. malignt melanom)	6 469
Lungcancer	3 190

» Till bild av prostatakörteln

För mer information kontakta:
Rebecka Blomberg, pressansvarig
Tfn: 08-677 10 38  
rebecka.blomberg@cancerfonden.se